Planteringsrättigheter: tillbaks till protektionismen?

Inom EU kom alla länder överens för något år sedan att överge det existerande systemet med planteringsrättigheter (dvs att man måste få tillstånd för att få plantera vinrankor). Detta innebär t.ex. att en framgångsrik vinproducent inte kan expandera sin produktion, om han inte får dessa strikt kontrollerade ”planteringsrätter”. Tidigt i år började bl.a. den ofta bakåtsträvande organisationen AREV, som säger sig representera ett antal vindistrikt, att driva en kampanj för att riva upp detta beslut. Man har bland annat lyckats få den franska jordbruksministern att uttala sig positivt om detta (Frankrike har ju en vana att värja sig för en öppnare och mer konsumentinriktad marknad vad gäller vin.). Enligt Vitisphere är 9 av 26 länder för att behålla det gamla systemet.

Att behålla systemet med planteringsrättigheter är, så vitt vi kan se, framför allt ett sätt för de etablerade vinproducenterna att skydda sig mot konkurrens och hindra att man går med mot en marknadsekonomi och öppen konkurrens. Från ett konsumentperspektiv är det också något som kommer att leda till dyrare viner.

På La Vigne kan man se några videointervjuer med förespråkare för protektionismen, som inte förklarar argumenten bättre. Det är uppenbarligen inte en fråga om att förbättra för vinkonsumenterna, eller att öka konkurrenskraften för vinsektorn, utan en fråga om att bibehålla en ”skyddad verkstad”.

- En intervju med Christian Paly från CNAOC.
- En intervju med Catherine Vautrin, som gjort en utredning om frågan , dock ganska förvirrande eftersom hon helt blandar ihop planteringsrättigheter och regler som styr appellation contrôlée.

Vi hoppas att EU står fast vid sitt beslut och fortsätter mot en vinsektor med öppnare konkurrens, som på sikt kommer att leda till bättre situation både för vinproducenter och för vinkonsumenter. Istället för en återgång till förlegad protektionism.