Dricker vi för att bli fulla?

Vi har också haft en annan debatt online om detta med att dricka vin och annan alkohol. En av Sveriges mer bekanta matskribenter, Lisa Förare Winbladh, skrev en bloggartikel på Taffel.se med titeln ’den ljuva fyllan’.

Hennes tes är enkel: vi dricker vin (och annan alkohol) i första hand för att bli berusade. ”det är kalaskul att vara kalasfull”, ”det är nästan alltid därför [för att bli mer eller mindre ’full’] vi tar oss ett glas”. Visserligen är det dessutom gott, men berusningen kommer ändå i första rummet. Möjligen missförstår jag hennes artikel, men jag tror inte det. Men jag förstår det inte. Hur kan vuxna människor (f.n. 57 kommentarer, och de flesta håller med) mena att det som de framför allt söker i vinet (och annan alkohol) är berusningen, att bli ’fulla’?

Om vuxna dricker i första hand för att bli berusade, för att de ska tappa verklighetsuppfattningen och få känslan av att bli ”kvällens kung” (åter ett citat från LFW), hur kan man då tro att ungdomar ska få en vettig inställning till alkohol?

Om mamma & pappa, moster & morbror dricker för att bli berusade, för att kunna skylla på alkoholen för att säga och göra saker som de annars inte skulle sagt och gjort, varför ska då ungdomarna inte göra lika dant?

Ungdomar tar efter de vuxna, så om de vuxna strävar efter ’fyllan’ så kommer ungdomarna att göra det också. Det vill säga ta till alkoholen för att ’släppa loss’ och för att ha ’roligt’. Men de är yngre och mer energiska (och med mindre erfarenhet) så det blir värre och farligare.

Vid ett annat tillfälle diskuterade vi detta med några andra personer, som menade att, även om vi inte vill erkänna det själva, så dricker vi vin för att bli berusade. Ta ett glas eller två till maten, och du blir berusad eller ’full’, och det är därför som vi dricker.

Men nej, vi håller inte med. Vi dricker vin till maten i stort sett varje dag. Gör det oss till alkoholmissbrukare? Gör vi det för att vi tycker det är roligt att sitta och vara ”salongskanon” (återigen LFW) mest varje dag? Nej.

I själva verket tror jag att den här attityden är destruktiv. Är det verkligen så att vuxna svenskar, som dricker vin, gör det i första hand för att bli ’full’? Har vi så fel? Visst är det så att många gör det, men det borde ändå vara undantag.

Och att en gastronomisk skribent hyllar fyllan som det viktigaste med alkoholen blir, ja, helt fel.

Är det så att Sverige har det repressiva alkoholmonopol som vi förtjänar, helt enkelt därför om det inte fanns skulle till och med alla vuxna se till att bli ’fulla’ mest varje dag?

UPPFÖLJNING: Jag (Per) skrev ett inlägg om mina synpunkter på Lisas blogg, och det genererade förstås ytterligare oförstående kommentarer: Jag tycker inte som Lisa, alltså ”hymlar” jag. Jag tycker inte som Lisa, så jag är ”vansinnigt omogen”. Och Lisa insinuerar också att jag ”blåljuger” inför ungdomar med de synpunkter jag har. Jag tycker inte som Lisa, så jag är ”inte helt mogen”.

Nästan den enda med kloka synpunkter i den debatten är Karin (Stensdotter, www.blottsverige.blogspot.com), som händelsevis, som vi, inte heller längre bor i Sverige.

Det är ju inte så att vi menar att alkohol inte så småningom, när man fått i sig (för) mycket, leder till berusning. Det är en självklarhet. Och det kan finnas en viss tjusning i det.

Det som är det tragiska är när vuxna människor, och dessutom framstående matskribenter (fler än en), framför berusningen, ’fyllan’, i dess olika grader, som det mest önskvärda med att dricka vin och annan alkohol.

Dystert med en sån attityd till alkoholdrycker.

Sen är det ju trist att bli kallad diverse nedsättande epitet när man försöker delta konstruktivt i en debatt.